Erik Wallrup disputerar på avhandlingen Musical Attunement

EVENEMANG

17 november kl 14.00 i Humanistvillans Auditorium, Frescativägen 24E.

Med utgångspunkt i ett högst alldagligt musiklyssnande – präglat av stämning, av att gå upp i verkets värld – är avhandlingens huvudsyfte att ge ett nytt affektivt perspektiv på musiken. Det nya ligger alltså inte i att lyssnandet skulle förändras, utan i att ett område av det musikaliska lyssnandet avtäcks som legat närmast orört inom musikvetenskap och musikestetik.

Det sker i tre steg. Inledningsvis skrivs den historia begreppet stämning har haft inom musiken. Utgångspunkten är tyskans ord för stämning, Stimmung, etablerat som affektiv term inom musiken under 1770-talet av Johann Gottfried Herder och grundlagt som estetiskt begrepp av Immanuel Kant 1790. Under det följande århundradet genomgick begreppet en rad förvandlingar för att fram emot sekelskiftet bli etablerat som ett nyckelbegrepp. Under 1920-talet kom Stimmung att förklaras som daterat av musikfenomenologin och förkastas av Theodor W. Adorno. Denna historias berättas inte för sin egen skull, utan för att visa hur fenomenet svävar mellan objekt och subjekt, mellan abstrakt och konkret.

Ett andra steg tas genom att Martin Heideggers stämningsbegrepp först klargörs och sedan förs över till musikens område. I Varat och tiden (1927) spelar Stimmung en väsentlig roll i det att den mänskliga tillvarons möte med världen alltid sägs ske i en bestämd stämning. Tillvaron är alltid stämd. Heidegger omformulerar sedan stämningens roll under 1930-talet, då i synnerhet under sin läsning av Hölderlin, till att bli ett epokalt begrepp. Heideggers ansats har endast i högst begränsad utsträckning haft något inflytande över tänkandet om musiken, men den stämningsfilosofi som utvecklas av honom och förs vidare av filosofer som Otto Friedrich Bollnow och Peter Sloterdijk gör att också det musikaliska fenomenet klarnar.

Slutligen prövas gränserna för begreppet, nu överfört till engelskans attunement. Överförandet sker inte bara beroende på att avhandlingen är skriven på engelska, utan också för att klargöra det faktum att det fenomen som tas upp i undersökningen inte är att förstå som en känsla, utan som en given del av den mänskliga tillvaron. De gränser som prövas gäller den historiska horisonten (hur skiljer sig barockmusik och modernism från varandra i termer av lyssnande?), den tidsliga utsträckningen (är fenomenet flyktigt eller utsträckt i tiden?) och den kulturella omfattningen (vad kan överföras mellan en kultur och en annan?).

Forskarutbildningen har skett som en cotutelle mellan Stockholms universitet och Università degli Studi di Roma ”La Sapienza”. Opponent är Prof. Dr Peter Trawny vid Bergische Universität, Wuppertal.